Påven och Vatikanstaten

26 september 2024 Ulla Gudmundson

Ulla har en bakgrund som bla diplomat i olika länder och som ambassadör i Vatikanstaten.

Ulla inledde sin kunskapsfyllda föreläsning med att ”När påven talar, lyssnar världen. Världen kan bli rasande, men den bryr sig.”

Man kan verkligen undra varför Sverige bryr sig om påven och Vatikanstaten, men det finns dock 30 000 katoliker i Sverige, av de 1,3 miljarder som finns i världen i en enda sammanhållen kyrka. Att jämföra med islam, som har ungefär lika många anhängare, men inte är sammanhållen på samma sätt. Varje år sänder Svt midnattsmässa från Vatikanen.

Viktigt att vi särskiljer begreppen

  • Vatikanstaten – en liten stat på 44 hektar och med 800 invånare, fungerar sedan 1929, då Lateranfördraget ingicks, som en vanlig stat, men har ingen försvars- och utrikesapparat.
  • Vatikanen – är en kulle i nordvästra delen av Rom, som i dag bär Peterskyrkan innesluten i katolska kyrkans stadsstat Vatikanstatens territorium. Från år 1378 har Vatikanen utgjort påvens residens. Ofta använder man ordet Vatikanen, när man avser påven och katolska kyrkans administration, den sk kurian.
  • Heliga stolen – påveämbetet, där påven är Vatikanstatens statschef, högste ledare för romerska katolska kyrkan och Europas siste enväldige monark. Heliga stolen är observatör i FN.
  • Konsiliet – är kyrkomötet för alla katolska biskopar, som också har stor makt, men det är påven som utser biskopar och kardinaler
  • Kurian – den påvliga förvaltningen
  • Konklaven – 120 kardinaler, yngre än 80 år, som när ny påve ska väljas, blir instängda i Sixtinska kapellet. Där röstar kardinalerna 4 ggr/dag tills en av kandidaterna har fått 2/3 majoritet. (svart och vit rök!)

 Påven har sitt ämbete så läge han lever. Påvens makt är ”mjuk”, men han är en auktoritet och skulle kunna ses som Europas sista monark med absolut makt. Han är både statschef för Vatikanstaten och den högste ledaren för hela Katolska kyrkan. Påven är dock en person och som sådan har han egna erfarenheter, kunskaper och kulturell bakgrund som påverkar den kyrka han styr över. Han är som ledare ofelbar, men det gäller enbart i strikt religiösa frågor. Påven har störst påverkan i världen genom sina uttalanden, vilket citat i recensionens inledning är bevis på.

Ulla Gudmundsson presentera de sista påvarna från 1958 och framåt.

Johannes XXIII påbörjade den största förändringen av kyrkan i moderna tid i det så kallade 2:a Vatikankonciliet där man bland annat öppnade för att ett nationellt språk i gudstjänsten istället för latinet.

Benedictus XVI, den tidigare påven, avgick av ålders- och sjukdomsskäl, vilket han kunde göra då han bevisade att det skett tidigare i kyrkans historia.

Ingrid och Göran Wallin