Anders Svensson, 2024 10 17
En fullsatt biosalong lyssnade till en både kunnig och rolig chefredaktör för tidningen Språktidningen.
Anders gav oss en underhållande resumé över hur språket ändrats över tid, där han bland annat tog upp:
diskussionen om huruvida de och dem kan ersättas av dom
Den diskussionen har pågått länge och började uppmärksammas på 1950-talet. Erik Wellander skrev om den i ”Riktig svenska” 1973.
Det som nu diskuteras är ett enhets-dom, som ersättning för både de och dem. Kanske är det detta som gjort att många idag inte kan skilja på subjekts- och objektsformen: ”Dem har inte kommit än”. Ett felaktigt dem verkar störa mer än om man använder dom i stället för de/dem.
Anders trodde att vi fortsättningsvis kommer att få leva med variationer i språket, där vi vidgar normen till att även omfatta dom, i stället för att utradera de och dem.
ordet hen
Diskussionen kring ordet hen dog, när ordet kom in i SAOL 2015, så nu är det vedertaget och inte så mycket att diskutera längre.
du-reformen
Bo Rexed var den professor och generaldirektör som 1967 uppmanade sina medarbetare att i stället för att titulera honom generaldirektör, helt enkelt bara säga du till honom. Därmed kom han att stå som skapare av du-reformen, trots att byte av ni till du diskuterats under lång tid. I samma veva försvann titulering av de med högre titlar. ”Hur vill ingenjören ha sitt kaffe?” Nu har dock ”ni” börjat återkomma, särskilt bland yngre gentemot äldre.
det könsneutrala språket
riksdagsman blir riksdagsledamot
lärarinna blir lärare
talesman blir talesperson
Enhetsböjning av adjektiven blandas nu, så att man kan höra både den glade och glada mannen, men vid den kvinnliga formen behåller man a-ändelsen. Man kan höra den glada kvinnan, men inte den glade kvinnan. Undantagna är adjektiv och personord som uttrycker makt, vilka alltid brukar vara de manliga eller den manliga böjningen tex den erfarne Angela Merkel och talman Ingegerd Troedsson.
var/vart
Ordet var uttrycker befintlighet och ordet vart uttrycker riktning, men geografiskt har ordet var kommit att uttryckas på olika sätt – ”Var är du?” (i södra Sverige), ”Vart är du?” (i Mälardalen), ”Vars är du?” (i Norrland, som skapat sitt eget ord för var).
Anders hade också exempel på 4 saker han inte tror kommer att hända:
- Fel blir inte rätt – särskrivning kommer inte att accepteras av Språkvården
- Ingen vill vara könsneutral – ordet talman kommer att bli kvar
- Engelskan har stort inflytande på svenskan, MEN nästa generation svenskar kommer inte tala engelska i stället för svenska.
- Felen i den offentliga svenskan blir inte fler. En undersökning i Danmark för 20 år sedan visade på att dansken i genomsnitt hade 5,5 fel/1000 ord och idag gör dansken i genomsnitt 2,4 fel/1000 ord.
Mer intressant finns att läsa på www.spraktidningen.se
Ingrid Wallin