Niklas Granholm 2025-03-07 – en digital föreläsning inspelad 25-02-24 (Uppsala senioruniversitet)
Niklas Granholm, forskningsledare på Totalförsvarets Forskningsinstitut, redogjorde för det aktuella läget för Arktis utifrån geografiska, klimatologiska, ekonomiska och framförallt politiska perspektiv. Arktis har, i högre grad än andra regioner i världen, påverkats påtagligt av klimatförändringarna. Detta manifesteras genom en tydlig minskning av havsisen, vilket inte kan tolkas på annat sätt än att temperaturen i området har ökat. Förutom att minska mängden isbelagd ocean har detta även påverkat de angränsande landområdena genom en temperaturökning som fått permafrosten att tina. Detta medför att tidigare stabila markområden nu kan förvandlas till sumpmarker där stora mängder växtdelar tinar och börjar brytas ned, vilket frigör betydande mängder metangas som ytterligare driver på temperaturhöjningen i atmosfären.
Utöver dessa klimatrelaterade aspekter fokuseras uppmärksamheten ofta på det politiska spelet om Arktis. År 2007 skickade Ryssland två miniubåtar under Arktis istäcke och placerade en platinaflagga under nordpolen, vilket markerade krav på området som ryskt territorium. Detta inledde ett ekonomiskt och politiskt spel om regionen.
Granholm belyste noggrant de effekter den smältande ismassan har på sjöfart, utnyttjande av resurser (såsom fiske, energi och jordartsmetaller) och militärstrategi. Inom en nära framtid kan det bli möjligt att öppna Nordostpassagen längs Rysslands norra kust för handelstrafik. Därefter kan även Nordvästpassagen längs Alaskas och Kanadas kust bli tillgänglig, och i ett senare skede, när isen kring polen försvinner under delar av året, kan en fartygsrutt rakt över nordpolen etableras. Fisket kommer att förflyttas, och områden som idag är fiskrika kan bli uttömda, medan nya fiskevatten längre norrut blir mer produktiva. Allt eftersom isen försvinner kan det också bli aktuellt att utvinna råvaror i Arktis, vilket leder till geopolitiska och territoriella konflikter mellan stormakterna, särskilt Ryssland, Kina och USA. Militära intressen i området handlar främst om kärnvapenskydd, ubåtsflottor och strategiska militära placeringar.
De människor som bor närmast Arktis beaktas av Arktiska rådet, som har åtta permanenta medlemsländer, inklusive Sverige. Dess arbete har dock till stor del pausats efter Rysslands angrepp på Ukraina 2022. Granholm beskrev rådets struktur och det stora intresset för dess verksamhet, vilket visas av det höga antalet länder som önskar få observatörsstatus.
Vi fick också en genomgång av USA:s, Rysslands och Kinas politik och intressen i Arktis och hur detta påverkar vår del av världen, särskilt norra Skandinavien som fått ökat intresse. Granholm redogjorde kortfattat för hur detta påverkar Norrland vad gäller klimatförändringar, gruvdrift, tillgång på sällsynta jordartsmetaller, energiförsörjning och nyindustrialisering.
Niklas Granholm visade på omfattande kunskaper i ämnet, vilket ställde höga krav på deltagarna att ta till sig all information. Det är tydligt att utvecklingen i Arktis gör regionen mer intressant och relevant.
Göran Wallin