Torsdagen den 23 februari 2023
Bio Drakstaden
Per Dahlqvist hälsade Josefin Stengård och Susanne Aspgard från företaget Renewcell
välkomna till en fullsatt salong 5.
Utvecklingen av företaget kommer från behovet av cirkulära processer i textilindustrin,
vilken är mycket eftersatt jämfört med andra branscher. Man vet att klädtillverkning
skadar miljön. Ett exempel på det är att det behövs cirka 10 000 liter vatten för att
producera ett par jeans, från planta till färdiga byxor, eller att 35% av mikroplasterna
som hamnar i haven härstammar från kläder. Därför behövs det ett nytänkande för att
möta världens ökande befolkning och då särskilt den växande medelklassen runt om i
världen, som vill klä sig på samma sätt som vi. Av den anledningen påbörjade några
forskare vid KTH i Stockholm försök med att återvinna bomullsfibrer ur gamla plagg
och lyckades år 2012 ta fram en metod för detta. Processen utvecklades och man
kunde 2014 ta fram ett första plagg som tillverkats helt av återvunna bomullsfibrer.
En försöksanläggning för industriell process byggdes upp i Kristinehamn 2017–18 och
samtidigt sökte man samarbete med ett antal stora aktörer inom modevärlden. Detta
ledde till att man började leta efter en möjlighet att skapa en ny fullskalig produktions-
anläggning, vilket skedde just när SCA aviserade att man skulle avveckla papperstill-
verkningen på Ortvikens pappersbruk. Snabbt konstaterades att Ortviken hade alla de
kvaliteter man sökte såsom fysiska lokaler, tillgång på energi, väl utbyggt reningsverk
och därtill erfaren och kunnig personal inom processindustrin från SCA.
Det tog en hel del tid att bygga om och upp de nya processlinorna, eftersom man bland
annat köpte in en jätteanläggning från Frankrike, dessvärre kom delarna i ganska osorterad
ordning, varför det tog mycket tid att sätta samman maskinerna. En del gamla maskiner
från pappersbruket kunde man köpa från SCA och bygga in i processlinan och under förra
året kunde man starta upp produktionen.
Man är tyvärr tvungen at importera råvaran som består av slitna kläder och spillbitar från
klädindustrier. Huvuddelen av det senare kommer från Mellanöstern, Indien och Kina.
Givetvis skulle man vilja hämta uttjänta kläder från Sverige, men det finns tyvärr ingen
sorteringsanläggning för det i landet idag.
Processen man använder går i korthet ut på att man river sönder textilierna i småbitar
och rensar bort metall- och plastföremål som knappar och dragkedjor. Därefter mals
materialet ytterligare och man separerar polyesterfibrer. Bomullsfibrerna blöts upp och
går igenom en renings- och blekningsprocess, där man förutom ozon och lite klordioxid
använder sig av företagets patenterade renings- och blekningsprocess för att på ett
miljöriktigt sätt frigöra bomullsfibrerna. Fibergröten läggs ut likt pappersmassan och
pressas till stora ark, som sedan körs genom en stor torkanläggning. De stora arken
stansas till bestämt mått och staplas till balar och emballeras. Produkten är därefter
klar för leverans till spinnerier.
Det man behöver är uppbyggda sorteringsanläggningar för textilåtervinning runt om i
världen, givetvis så nära som möjligt för att minska transporterna, kontakter med
spinnerier för tillverkning av bomullstråd, vilket inte är något problem och sedan vidare
väverier som skapar de tyger som modeindustrin efterfrågar. Efterfrågan på hundra-
procentigt återvunnen bomullsvara är mycket stor och Renewcell kan inte möta den
stora efterfrågan. Andra aktörer är på väg att utveckla produkter på annat sätt men
man tror sig ha ett försprång på upp emot sju år före konkurrenterna. Man har dessutom
gjort försök att använda återvunna textilier i processen och har utan problem kunnat
använda samma fibrer minst sju gånger. En intressant uppgift är att man för att få ut
100 kg återvunnen bomullsfiber behöver 105 kg råmaterial (gamla textilier och
överskottsmaterial)
Som i de flesta moderna processerna är behovet av elektrisk energi stor, men med ett
gott samarbete med SCA hoppas man kunna lösa den frågan.
Totalt har Renewcell 135 anställda varav 90 i Sundsvall. Av dessa arbetar 70% i skiftgång
eftersom produktionen pågår hela dygnet runt veckans alla dagar.
Det blev många frågor och intressanta inspel och vi kunde känna tillfredsställelse av att
en ny satsning inte bara gynnar vår stad och region utan även skapar hopp om en bättre
miljö i världen.
Göran wallin