Anncarin Svanberg 2023-10-05 Bio Drakstaden
Vi var cirka 50 personer som fick en grundläggande lektion i hematologi –
läran om blodets sammansättning. Anncarin strukturerade sin föreläsning
tydligt och visste att faktafyllda föreläsningar kan bli jobbiga för åhörarna
och ställde därför in en paussignal på sin mobiltelefon. Så efter 35 minuter
fick vi upp och hoppa och röra på oss så att blodet kunde transportera ut
syre och få oss alerta igen. Blodet för ut syre, näring och allt vi behöver i
kroppen för att allt ska fungera. Blodet har historiskt setts som en symbol
för livet. Samtidigt har det, när sjukdomar infunnit sig, uppfattats som den
kroppsvätska som innehållit det osunda. Av den anledningen menade man
att man skulle åderlåtas (tappas på vissa mängder blod) för att uppnå hälsa
igen. Någonting man i princip inte ägnar sig åt i dagens vård. Blod är istället
det som krävs för att tillfriskna efter olyckor och sjukdom. Man började på
1600-talet ana att man skulle kunna öka överlevnaden hos skadade om de
kunde ta emot blod från en annan individ. Det skulle dock dröja till början av
1900-talet innan blodtransfusioner blev möjliga. I Sverige skedde det för första
gången år 1916 vid Hudiksvalls sjukhus.
Trots att blodet är symbolen för livet kan det uppstå brister som påverka
hälsan. Bristsjukdomar kallas generellt för Anemi och står för järnbrist eller
brist på B12-vitaminer. Andra störningar i blodet är bl a leukemi, tidigare
kallad blodcancer. Symptomen är ganska lika för alla tre sjukdomstillstånden,
men de två första har sitt ursprung i vårt näringsintag, medan den sistnämnda
inte är klarlagd varför den uppstår. De två första behandlas med ändrad kost-
hållning och viss medicinering medan den sista behandlas med cytostatika och
ibland med benmärgstransplantation. Här har man gjort stora framsteg med stam-
cellstransplantationer, som kan genomföras på patienten själv eller genom att
man odlar stamceller som donerats från en annan individ, ofta ett syskon.
nncarin beskrev hur utvecklingen hela tiden går framåt, villket leder till att dödlig-
heten hela tiden minskar för sjukdomar, som för några årtionden ansågs vara obotliga.
Den största landvinningen inom hematologiområdet är den så kallade T-cellsterapin,
som bygger på att man genetiskt skräddarsyr patientens egna T-celler, så att de ex-
empelvis angriper cancerceller i kroppen. Detta är en enastående utveckling som skapar hopp.
Göran Wallin