Hans-Anders Kempe tisdag 23-10-17 Bio Drakstaden
Hans-Anders beskrev sig själv som en ”nörd” vad gäller spårvagnar.
Detta märktes inte eftersom föredraget inte fastnade i tekniska beskriv-
ningar, fakta om spårvidder eller rälstjocklekar. Han började dock med
ett försök att förklara varför spårvagnar anskaffades i städer runt om i
landet. I huvudsak kan förklaringen finnas i att städerna växte på grund
av industrialiseringen och det därmed ökade behovet av arbetskraft.
I och med att avstånden växte behövdes det någon form av kollektivtrafik,
som lätt skulle kunna transportera många personer samtidigt. För många
städer kanske det även var en ”statusmarkör” för att ge sken av att staden
var större än den faktiskt var.
Redan innan Sundsvallsbranden fanns det hästdriven spårvagn i staden
men det skulle dröja till 1910 innan de två första eldrivna spårvagnslinjerna
invigdes. Det var företaget Asea som bildade företaget Sundsvalls Spår-
vägar AB (SSAB), som mellan åren 1906 till 1914 anlade de två spårvägs-
linjerna Ortviken – Södermalm och Kubikenborg – Åkroken. Senare, 1925
anlades en längre spårvagnslinje från Esplanaden ut till Skönvik. Den sen-
are som ett nytt bolag Spårvägsaktiebolaget Sundsvall – Skön, SSS.
Spårvägarna fick senare stor konkurrens från busstrafiken som byggdes
ut i Sundsvall. Det var mycket lätt att få tillstånd att etablera olika buss-
linjer, varför en flora av olika bussbolag bildades. Konkurrensen blev
mycket stor och spårvägsbolaget fick sänka sina priser. För att överleva
ombildades bolaget och Sundsvalls stad blev 1945 ensamma ägare av
spårvägarna i staden och fick avsätta stora belopp för att hålla verksam-
heten rullande. Till slut gick det inte längre och de olika linjerna lades ned
mellan 1949 och 1952.
Nu var inte Hans-Anders föredrag så här träigt. Nej han tog med oss ut på
rundtur på de olika linjerna genom en mängd med fotografier som beskrev
inte bara spårvägar och spårvagnar utan även stadsmiljöer, industrier i
Träriket och människor, både de stolta spårvagnsförarna och konduk-
törerna och passagerarna eller alla de som förundrades över den tidens
stora landvinning.
Nog smittades vi alla av Hans-Anders entusiasm och kärlek till det miljö-
vänliga transportsättet och till tider som flytt.
Göran Wallin