Så har kriget förändrat Ryssland

Stig Fredriksson – digital föreläsning 4 oktober 2024

Detta var första fredagsförmiddagsträffen med fika och digital föreläsning.
Sättet att träffas, att ta del av ett intressant föredrag över en kopp kaffe med tilltugg på fredag förmiddag uppskattades.

Stig Fredriksson, välkänd utrikeskorrespondent i SVT:s Aktuellt med placeringar i både Ryssland och USA och ordförande i Publicistklubben.

Stig gav en personlig tolkning på tillståndet i världen och kunde konstatera att han aldrig mer kommer att kunna besöka Moskva på grund av anständighetsskäl och att det helt enkelt är för farligt för västerländska journalister. Det är inte bara farligt, det är näst intill omöjligt eftersom den ryska byråkratin skapar enorma hinder med uppehålls- och arbetstillstånd.

Landet styrs av krigslagar vilket innebär att alla vanliga fri- och rättigheter kringskärs hårt.
Han gav exempel på medborgare som drabbats av säkerhetstjänstens gripanden och rättsliga efterspel i form av långa fängelsestraff för tämligen harmlösa överträdelser som att protestera mot kriget. På motsvarande sätt har landet styrts över till en krigsekonomi som slukar alla offentliga medel, vilket urholkar de vanliga offentliga verksamheterna vård, skola och omsorg.

För att överleva i dagens Ryssland krävs att man visar patriotism och total lojalitet gentemot krigsmakten och framförallt presidenten och man aldrig uttrycker något som kan tolkas som kritik. En sorts kollektiv tystnad råder. Man vågar inte protestera. Det finns angiverilagar som gör att man inte kan lita på någon och man kan bli fängslad för förtal av sitt land.  Om det kommer till kännedom så riskera man upp till15 års fängelse för enbart protester.

Säkerhetstjänstens verksamhet genomsyrar allt i samhället och bevakningen är hårdare än den var under sextio- och sjuttiotalet. Likheten med Sovjettiden under Stalin är slående,

De västerländska sanktionerna har ännu inte haft så stor effekt, eftersom man i Ryssland hittat krypvägar för att ta sig förbi dem med hjälp av bland annat Belarus, Turkiet och Kina. På sikt, tror dock Stig, de kommer att få effekt eftersom den ryska ekonomin hela tiden urholkas.
Alla ryssar är på olika sätt drabbade av kriget. De unga männen, framför allt de som tillhör underklassen lockas att gå ut i kriget eftersom man får en hög lön som soldat, ofta 4 ggr högre än vad man normalt kan tjäna.  Och skulle familjen förlora en son så utlovas de god kompensation. Men medelklassen och överklassen är också drabbade av kriget. Alla pengar går till vapenindustrin och allt annat går på sparlåga. Även om man har pengar så går det inte längre att resa. Det går bara flyg till Turkiet och till Belarus.

En stor del av föredraget ägnades åt Putin och de faktorer som driver honom. Stig utgick från Putins uppväxt där han påstås bokstavligen slagit sig fram för att kompensera sin litenhet och fattigdom någonting som kan antas lade grunden till det som kan beskrivas som revanschbehov eller självhävdelse. Detta behov förstärktes ytterligare i hans engagemang i judo, där han lärde sig att hitta sina motståndares svagheter och så småningom genom sin KGB-utbildning där han utvecklade sin förmåga att manipulera människor. Politiskt strävar han mot att återuppbygga Rysslands ställning i det forna Sovjetunionen, inte för att skapa något ideologiskt styrt imperium utan för att själv bli en upphöjd, enväldig makthavare i stil med Peter den store och Katarina II.
Putin använder självhävdelsen, förmågan att se motståndarens svagheter och strävan att vända allt till sin egen fördel och har därför inga problem att slira med sanningen.

Kring utgången av kriget kunde Stig bara spekulera, men var tydlig med att vägarna till en fredlig uppgörelse är lång och mindre trolig. För Ukrainas del handlar det om att överleva som en nation, förlorar man kommer landet i förlängningen att utplånas. Förlorar Ryssland kommer de att förlora ett krig och givetvis sin prestige. Stig var inte så orolig för konsekvenserna av en rysk förlust, som andra verkar vara. Detta eftersom det finns risk för att den ryska federationen löses upp och världen kan få se ett nytt Balkan, som när Jugoslaven upplöstes. Det finns redan krafter i den ryska federationen som önskar ett större mått av självstyre och självständighet. I bästa fall kanske en verklig federation kan växa fram och ersätta den ryskstyrda koloniala skapelsen.
Detta är inget Putin och Ryssland önskar utan målsättningen med kriget är samma som när det inleddes, att upplösa Ukraina som egen nation och tillskaffa sig ett större inflytande över Europa. Han önskar därför att Europa ska tröttna och splittras i sin vilja att stödja Ukraina och istället tvinga på ukrainarna en fred de inte vill ha. Men, enligt Stig Fredriksson, är det ingen lösning för Europa, eftersom det krig Ukraina för egentligen är Europas kamp för att bevara sin säkerhetsordning och sina demokratiska rättsstater.

Carin Nilses och Göran Wallin