Anders Rönnmark, journalist och politisk sakkunnig på kulturdepartementet 2024 11 19
En fullsatt biosalong lyssnade på en informerande och intressant föreläsning kring det som hänt vid senaste presidentvalet i USA och hur det kan tänkas bli framöver.
Donald Trump vann en tydlig seger, men inte en jordskredsseger, 277 elektorsröster mot Camela Harris 226.
Det vanliga är att en president sitter två perioder, 8 år, men Trump kommer liksom en tidigare president, Grover Cleveland, att göra sina 8 år i två skilda perioder.
Trump fick färre röster än vad Biden fick 2020, men han är starkare nu än vad han var vid förra vinsten 2016. Han har större självförtroende, är bättre förberedd och har presidenterfarenhet.
Republikanerna gjorde ett starkt val. De har nu presidentämbetet, majoritet i både Senaten och Representanthuset och dessutom majoritet bland domarna i Högsta domstolen.
Demokraterna däremot gjorde ett katastrofval. Camela Harris ställde upp som presidentkandidat 2020, men fick då inget stöd av partiet. Nu fick hon stöd därför att man inte hade någon annan. Normalt börjar man mitt i en mandatperiod att förbereda kandidater och program för kommande val. Den chansen/möjligheten hade man inte nu, eftersom Biden, efter starka påtryckningar, hoppade av så sent. Harris var också bakbunden av att hon som vicepresident måste stötta sin chef och president och hade svårt att definiera och profilera ett eget program för de kommande 4 åren.
Trump har rivstartat, men kan än så länge bara använda sig av den informella makten. Nu under övergångsperioden fram till tillsättningen i januari har Trump redan börjat nominera både statsråd och folk i statsapparaten, en del kontroversiella namn som måste godkännas av Senaten, vilket inte är självklart att så sker. Det viktigaste för Trump verkar vara att de han nominerar och utser är lojala mot honom som president. Det är en stresstest av republikanernas lojalitet mot Trump angående utnämningarna till ministrar.
Trump tror inte på ideologier. Han tror på uppgörelser. Han för en oberäknelig politik på hemmaplan och han skulle kunna skapa ett potentiellt kaos internationellt.
Det är oklart vad ”America first” egentligen betyder.
MAGA-rörelsen är inte heller tydlig och alla republikaner stödjer inte MAGA.
Det finns alltså många frågetecken kring den kommande riktningen i amerikansk politik. Trump kan styra en hel del, men Senaten och Representanthuset, även om det ofta är konstant stökigt där, har också en del att säga till om. Viktigt att komma ihåg är att det mesta av politiken sker på delstatsnivå.
Ingrid Wallin