Ulrika Stenbäck 2024-11-26 Kulturmagasinet
Vår jakt efter Jansson började med att man lär ha druckit julöl i Vikingaland på 800-talet och det är där man som tidigast stöter på ordet jul. Man vet inte riktigt vad ordet jul betyder men man anar att det kan stå för månad eller fest. För jul har ju med någon slags fest att göra och kanske står det för en fest under den mörkaste månaden på året. Man kan i alla fall slå fast att man på något sätt har samlats för att fira jul. Men allt påverkas av skilda traditioner, det samhälle man lever i och olika religioner eller folktro. Av den anledningen har varje tid och plats sin form av julfirande och det förändras hela tiden.
Idag är det feta rätter av både kött och fisk som dominerar julmaten. Så var det inte längre tid tillbaka i det gamla bondesamhället där det var bröd bakat på korn och i bästa fall råg och smör. Brödet dukades upp i olika högar på ett skådebord som fick stå orört i några dagar innan man fick ta till sig av läckerheterna. Julegröten var troligtvis korngrynsgröt serverad i ett stort grötfat. Eftersom det var fest lades en rejäl smörklick i mitten och all fick ta för sig och äta ur samma fat.
Allt eftersom man fick det bättre tillkom andra rätter och i våra trakter var det framförallt produkter från fäbodarna som dominerade. Rotfrukter och olika syrade rätter kom till och efterhand fläskkött. Efter slakten såldes det mesta av köttet för att man skulle kunna få en bättre ekonomi i sitt lantbruk. Men de rester som inte gick att sälja blev korv, pastejer och syltor.
Sillen kom in till julbordet via ett så kallat Brännvinsbord där man hade sprit och sill på något som kanske kan liknas vid ett buffébord.
Ulrika berättade om hur religion och folktro påverkat vårt julfirande och framförallt i att hålla sig på god fot med de krafter som påverkar livet. Tron på tomtar och troll kunde hjälpa gårdens folk att klara av det dagliga livet och hålla svälten borta. Idag kanske det kallas att leva i harmoni med naturen. Den religiösa tron handlade mer om det tillkommande livet efter döden och då gällde det att följa vissa regler. Exempelvis har vi kanske ärvt något från den tid då Sverige var katolskt i den så kallad julfastan som varade fram till julafton. Under fastan fick man inte äta kött men fisk var tillåtet. Kanske våra traditioner med olika former av fisk på julbordet har sitt ursprung i den traditionen.
Undre 1800talet utvecklades julfirande utifrån en mera borgerlig tradition – julen flyttade så att säga in till stan. Till detta julfirande importerades seder från det gamla bondesamhället och blandades med traditioner från framförallt Tyskland. Julfirandet blev mer och mer nationalromantisk och hemmen smyckades med stjärnor, julgran och en ny tomte helt annorlunda mot den vresiga gubbe som bodde någonstans under ett visthus på landet.
Så dök till slut den där Jansson upp. Några kvinnliga bekanta skulle 1928 gå på en film där en riktigt tjusig aktör hade huvudrollen. Det var Edvin Adolfsson som damerna var förtjusta i och filmen hette Janssons frestelse. Efter filmen blev det vickning hemma hos en av ”flickorna” Värdinnan hade låtit göra en ansjovisgratäng som blev verkligt uppskattad och receptet till denna kulinariska läckerhet kom sedan att spridas.
Av tidsskäl hanns inte en gedigen genomgång av julens drycker med, men så mycket snappade jag upp att det var kvinnorna som stod för ölbryggandet och att det skulle vara klart för avsmakning till den 21 december på Thomasdagen. Vem som skulle smaka av det uppfattade jag inte.
Göran Wallin